Revision, KYC-formulär vid bankbyte eller arbetsmiljöarbete är exempel på moment som företag ofta måste genomföra, även om de inte sker frivilligt. Samtidigt kan dessa krav leda till positiva följdeffekter. På samma sätt fungerar bytet av redovisningsstandard från K2 till K3. Det sker inte alltid på eget initiativ, men ger fler valmöjligheter och kan bidra till en mer rättvisande redovisning av verksamheten.
K3 är huvudregelverket för årsredovisning, men mindre organisationer får använda förenklingsregelverket K2. Därför tillämpar de flesta mindre organisationer K2 och större organisationer K3.
Vilket regelverk som ska tillämpas berör inte bara bolag, utan även stiftelser, bostadsrättsföreningar och andra juridiska personer.
När en organisation under de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av följande villkor behöver de byta från K2 till K3:
Från och med 2026 utökas listan över organisationer som måste tillämpa K3. De som främst påverkas är:
Årsredovisningen för 2026 behöver upprättas enligt regelverket K3 vilket har följdeffekter. Även om själva årsredovisningen sannolikt upprättas under början av 2027 vill man uppmärksamma förändringarna långt tidigare.
Förarbetet till årsredovisningen är den löpande bokföringen. Att upprätta en årsredovisning enligt ett regelverk med löpande bokföring från ett annat regelverk är ofta tidskrävande.
De förändringar man behöver upprätta är också historiska. De jämförelseperioder som finns i årsredovisningen behöver, med vissa få undantag, också upprättas enligt K3.
De innehållskrav som finns på årsredovisningen ökar när K2 byts till K3. Viss information är enklare att samla in och viss är svårare.
Organisationer rekommenderas ofta att byta från K2 till K3 om de vill få större manövreringsutrymme i bokföringen. De främsta förändringarna i K3 är att organisationer har möjlighet att i större utsträckning använda balansräkningen och därmed i förlängningen resultaträkningen.
Organisationer som använder K3 får möjlighet att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, använda sig av komponentavskrivning av anläggningstillgångar och större möjlighet till uppskrivning av tillgångar. Resultatet av detta blir att du som organisation får större möjlighet att kontrollera balansräkningen.
När organisationer byter från K2 till K3 blir redovisningen mer rättvisande. Det krävs att man delar med sig av mer detaljerad information i årsredovisningen vilket leder till en mer rättvisande bild.
K3 är tillskillnad från K2 ett principbaserat regelverk och du kan anpassa redovisningen mer till verksamhetens verklighet, i stället för att bara följa schabloner. Detta gör redovisningen mer flexibel!
K2 är ett förenklat och regelstyrt regelverk för mindre organisationer med fasta schabloner och begränsade valmöjligheter.
K3 är huvudregelverket och mer principbaserat. Det ger större flexibilitet och en mer rättvisande bild av organisationens ekonomi, men kräver mer dokumentation.
Att gå från K2 till K3 är oftast en obligatorisk förändring, men det är också en chans att stärka organisationens ekonomiska berättelse.
På METRIC har vi specialistkompetens och erfarenhet för att guida er genom hela processen, från analys till implementering.
Vi hjälper er inte bara att följa regelverket utan också att använda möjligheterna i K3 för att optimera rapportering, skatt och balansräkning.
Gyhne & Kristofferson Optik AB
”Upplevs genuint engagerade.”
Ahlström & Persson AB
”Bra support. Engagerad personal.”
Adxto AB
”Tillgängliga, professionella, ärliga och bra lösningsfokus. Samarbetet funkar mycket bra.”
